
Stephan Rammler, sociolog och grundare av Institute for Transportation Design, förutspår en grundläggande omvandling i städer som bara kommer att lyckas med hållbar mobilitet.

Herr Rammler, hur kommer städer att vara annorlunda i framtiden?
I takt med att allt fler flyttar till tätorter kommer också efterfrågan på boyta, kultur- och fritidsanläggningar och rörlighet att öka. Frågan är hur man ska förena framtidsförväntningar med det tillgängliga stadsutrymmet.
Vad är din lösning?
Den ökande befolkningstätheten i städerna kommer att ge upphov till ett centralt krav på ökad hållbarhet, eftersom vi annars helt enkelt får ont om luft att andas i städerna på grund av klimatförändringarna. Detta påverkar många områden, men först och främst rörligheten. Ett individuellt ägande av den klassiska förbränningsmotorbilen med dess betydande ekologiska fotavtryck kan inte fortsätta. Som är uppenbart i yngre generationer går användningsmönster i riktning mot att dela – från bil- och samåkningstjänster till elskoter och cykeldelningstjänster.
Blir framtidens stad bilfri?
Jag skulle inte gå riktigt så långt. I framtiden kommer det emellertid helt säkert att finnas fler elektrifierade fordon ute på vägarna. Politikerna kommer att behöva stimulera till mer hållbar mobilitet, till exempel genom att införa en vägavgift för bilister i stan. För en sak är klar: Tempot i förvandlingen måste öka.
Ralph Buehler, professor och transportforskare vid Virginia Tech Research Center i USA, diskuterar sätt att skapa en cykelvänlig stad och Köpenhamnsmodellen. Forskaren Ralph Buehler är författare till "City Cycling" (2012) och "Cycling for Sustainable Cities" (2021) – och pendlar själv till jobbet.

Mr Buehler, Köpenhamn anses allmänt som en modell för cykelvänlig trafikledning – vad kan andra städer lära sig av det?
Liksom många mindre städer i Nederländerna är statistiken för den danska huvudstaden en våt dröm. 49 procent av befolkningen cyklar till skola, universitet eller arbete. Detta skedde emellertid inte över en natt eftersom Köpenhamn är en traditionellt cykelvänlig stad som har intensifierat sina åtgärder under de senaste 30 åren. Anledningen till att staden har blivit en modell för världen i stort kan bäst sammanfattas med en formel för framgång: separata, skyddade cykelvägar längs huvudtrafiklederna. Dessa gör att alla kan ta sig runt snabbt och säkert.
Ser du tecken på att andra städer följer efter?
Ja, det finns redan en trend i många städer världen över att skapa skyddade cykelbanor för att cyklister ska kunna ta sig från A till B säkert och snabbt – ofta i kombination med fler bilfria zoner i stadskärnan och gator med hastighetsbegränsning. Detta är en del av en transportpolitik som ger mer utrymme åt fotgängare, cyklister och kollektivtrafik, samtidigt som biltrafiken begränsas och blir mindre attraktiv. Detta kan observeras i Montreal i Kanada eller Portland i USA, samt i de europeiska städerna Paris, Wien och Barcelona.
Vad är det som driver denna utveckling?
Kommunala myndigheter runt om i världen står inför utmaningen att minska koldioxidutsläppen, minimera trafikstockningar och bekämpa lokala luftföroreningar. Detta är det enda sättet att upprätthålla livskvaliteten. Vi pratar om värden som hälsa, säkerhet och rekreationsmöjligheter. För detta behöver trafikutrymmet omfördelas.
Hur viktig är cykelns roll i mobilitetsrevolutionen?
Cykling kommer att spela en stor roll för hållbara transporter. I synnerhet i städer är den det perfekta transportmedlet för många människor när det gäller avstånd på upp till tio kilometer. Den ökade populariteten för elcyklar ger denna utveckling ett ytterligare lyft. De gör att man cyklar längre sträckor och tilltalar nya målgrupper. Till exempel pendlare som slipper svettas, även på långa och branta vägar till kontoret. Detta kräver en utbyggnad av cykelvägnätet så att människor från ytterområden snabbt kan pendla in till stan och hem igen. Många städer har fortfarande en hel del att ta igen här.